Tro..

...helighet eller synd.

Ofta funderar jag på vad jag tror eller inte tror på. I min omgivning har jag mest frikyrkliga vänner och vad deras tro är vet jag, men min tro är ibland lik deras men många gånger är min tro så olik och skulle kallas synd i deras ögon.. 

Gud/Jesus/Anden; visst tror jag till viss del men har svårt att fullt ut tro på hela konceptet. 

Änglar/Spöken/Det okända; ja det tror jag helt på.

Men hur kan jag som medlem i Svenska Missionkyrkan tro på både gud och på det okända, är jag falsk då eller bör jag gå ur församlingen.

Enligt bibeln, den kristna tron (om det okända) är det djävulen som lockar människor från gud och därför finns det fler sätt att tro på det okända.. Visst är det lättare att tro på spöken och änglar för det är lättare att "bevisa".
Den kristna tron är mer tron på kärlek och det man INTE ser. Man tror ändå..

Detta kan jag diskutera i all oändlighet och det är svårt att få ner alla tankar som snurrar i huvudet om just detta ämne och ännu svårare att skriva ner så alla kan förstå..

Det som är häftigt med just det okända är att... Hur kan något stämma så bra från någon som absolut INGET vet om dig.. Mediumet etc vet inte något om dig men kan ändå berätta massor.. Hur kan något sånt inte vara sant?? 

Det finns en person som inte finns mer i livet som jag skulle vilja prata med, be om ursäkt, tala om hur mycket den personen betyder för mig, fortfarande.
Vill veta att den personen vet vad jag känner!

Enda chansen att få sagt detta är en seans och då är det inte säkert att just den personen vill prata med mig, personen kanske är klar med sitt här på jorden och då får jag nöja mig med det,
men vill ändå försöka...

Blev ett ganska långt inlägg idag, men med ett ämne som berör mig..